Synskärpa
Syn är en av evolutionens mästerverk, men många tar denna underbara funktion för given. Den viktigaste aspekten av vår syn är synskärpan.
Vi använder vår mest centrala del av näthinnan, ca 2 grader från centrum, för synskärpa som är vår förmåga att se på små detaljer som att kunna se två små punkter som sitter bredvid varandra. Detta kallas spatial upplösning. Utan den här egenskapen skulle vi inte kunna att läsa en bok eller utföra detaljerat handarbete till exempel.
I ett helt normalt öga är vår spatiala upplösningsförmåga begränsad av:
Diffraktion: Ljuset böjs av som ett fysiologiskt fenomen när den träffar pupillkanten.
Aberrationer: Fysiologiska former av brytningsfel med inbyggd mekanism i vår öga. Exempelvis: kromatisk eller sfärisk aberration.
Antal tappar och belägenheten av dem i den centrala delen (2 grader) av näthinnan.
Synskärpan kan påverkas av sjukdomar och förändringar i ögat eller förändringar i miljön runtomkring. Det kan vara till exempel:
- Brytningsfel
- Pupilldiameter och reaktionen på ljus
- Belysning
- Den yta av näthinnan som stimuleras
- Ögonrörelser
- Kontrastkänslighet
- Grumligheter och oklarheter i ögats brytande media som hornhinnan, kammarvätskan eller linen. Här kan du se en film om ljusets väg genom ögat.
- Sjukdomar i den centrala delen av näthinnan (gula fläcken).
I filmen förklarar ögonläkare Mak Dadbin vad synskärpa är och var den sitter.
Vid analys av varför synskärpan är nedsatt är det viktigt att ta hänsyn till alla dessa faktorer. En fullständig analys av dom faktorer som påverkar synskärpan kan ge en bredare bild än en vanlig synundersökning som optikern gör.
